psykpatient?

Får det lov att vara en psykpatient?

Det hugger till i magen, när ssk på akuten säger att jag kan få ta hand om en pat med hosta och lång psykiatrisk anamnes.

Mina maghugg är inte logiska, men de har sin förklaring, Den dagen har skapat en del obehagliga minnen som sitter i. Jag har bl.a. svårt att lita på min egen förmåga när det gäller att hantera psykiskt instabila patienter. Jag blir orolig att situationen skall leda till fysiskt våld.

Men jag sa ja till ssk, jag tog hand om patienten. Och det gick tom riktigt bra.
Han verkade få förtroende för mig. Och när samtalet snurrade in på fel område kunde jag föra det rätt igen utan att han blev arg.

Jag är riktigt ödmjuk över hur svårt det är att göra ett bra jobb på akuten. Med den blandningen av patienter, riktigt svårt sjuka blandade med hypokondriker.

Psykiskt sjuka, pat som intoxikerat sig och pat med lungödem.
Gamla farbröder som inte orkar föra sin egen talan, men är jättesjuka. Blandat med medelålders arga kvinnor som är där för ett recept. De har inte tid att gå till vc.
Pat som talar ett språk som ingen på akuten förstår. Hur ser man då skillnad på lite sluddrigt tal pga stroke och en asiatisk dialekt?

Jag är glad att jag har möjligheten att lära mig, men det är svårt. Mest är jag glad över att jag fortfarande kan utmana mig själv.