17 september, 2009

I nattens mörker


Idag stannade jag hemma, efter att ha vaknat mitt i natten med hostningar, slem, ont i öra + kind, kallsvett och allmänt miserabel.

Av någon orsak har jag alltid svårt att somna om när jag vaknar mitt i natten, jag tänker alla dumma tankar, alla fel o misstag jag begått snurrar på repeat.
Inte ett enda lyckat ögonblick kan leta sig fram när jag vaknar mitt i natten. Hjärtat bankar så jag hör det, och det stör mig lika mycket som om grannen börjat hamra i väggen. Jag somnade efter 1½ timme.

Eftersom jag var dålig redan igår, förstod barnen att mamma inte stod för service och påminnelser på morgonen. Sonen gläntade försiktigt på dörren vid 8 och frågade om det var dags att gå till skolan. Mina älsklingar.

Dagen har jag ägnat åt att läsa böcker, lyssna på digilistan och börja planera en höstresa. Vi fick oväntat ledigt i oktober mellan 2 kurser. Ryktet säger att det beror på att tentamenssalen bokades för sent. Lika glad är jag för det. Kanske blir det Frankrike, har inte varit där sedan i högstadiet.

2 kommentarer:

Elin sa...

Känner igen det där med att älta om natten, det är svårt att bryta tankemönstret. Hoppas du blir frisk igen snart!

Dr Wannabee sa...

Det händer inte ofta - ältandet, men vissa premisser tex sjuk och ensam gör att man inte har så mkt motståndskraft.

Tack :)