Snabbt, snabbt går klockan.....

2 veckor på en medicinavdelning inriktad på stroke. Andra veckan var milsvid bättre än den första. Det lustiga är att jag trodde jag hade det bra första veckan, det var inte förrän jag träffade vår nya isländska handledare som jag förstod att första veckan var vi bara slavar.
Vi kom 1 timma innan vår handledare och gjorde alla hans inskrivningar och epikriser. Stannade till närmare 6 varje dag. Det fanns aldrig tillräckligt med tid, feedback var svårt att få. Men eftersom vi fick obegränsad tillgång på att leka doktor hade vi kul iaf. Om än väldigt stressade.

Den nya handledaren, undervisar oss kontinuerligt. Har vi ett EKG i handen, visar hon och förklarar. Nefritiskt/nefrotiskt syndrom repeterade hon med oss.
Vi gör samma saker som veckan innan men vi förstår nu mer. Och vi har ändå kul.

Glädjen grumlas av intermittenta ångestattacker av att man inte kan något, inte kommer ihåg tillräckligt från fysiologi, farmakologi och patologi. Jag repeterar så mycket jag orkar och hinner med. Men det känns aldrig nog.

Jag var på läkarstämman i Älvsjö i fredags, trevligt :) Pennförrådet fylldes på. och lite annat smått och gott. Bla en T-shirt med "Trust me I am a doctor!" på ryggen. Den skall jag ha på nästa akutenfest jag går på.