Det snurrar på

Livet snurrar på,

Det här året känns som det går i expressfart. Jag har inte haft en hel vecka ledigt sedan i augusti. Och förra sommaren hade jag endast 2 veckor semester. Inte konstigt att jag blir sliten.

Men nu har jag iaf 2 veckor inläsning. Det vill säga inga föreläsningar och ingen praktik. Tentan och praktiska provet i maj hänger såklart över mig. Men det känns ok att ta ledigt ett tag.

Enda och största problemet är att jag inte har några pengar. Jag har ju inget studielån kvar, och har inte orkat jobba mer än 4 pass/månad. Funderar på hur jag skall lösa det. Har börjat sälja grejer, som ändå stått i förrådet.

Det här med banklån för studier, är det någon som testat det? Går det fortfarande, eller gör den ekonomiska krisen det omöjligt?

Önskar jag var vinnaren på Lotto. Skulle verkligen behöva det.

Jag vill utveklas, jag vill ha krav!

Klinik i två veckor på samma avdelning.

Nu är vi mer varma i kläderna.

Jag har hållit i utskrivningssamtal ensam. Pat var orolig och ville inte åka hem. Men efter 45 minuters samtal där vi pratade om alla rädslor pat hade, och hur planen såg ut, så var hon nöjd.
Mitt erbjudande om att prata med handledaren också tyckte hon var onödigt. Det stärkte självförtroendet en del.

Nu agerar vi som underläkare. Tar hand om pat under överinseende av underläkare och överläkare.

Jag tycker det är lite kluvet.
Det är bra att ha backup. Men genom att de är bredvid hela tiden frågar jag sådant jag egentligen vet. Jag litar inte riktigt på mig själv.

Jag skulle egentligen behöva att kraven ökade. Att de förväntade sig mer av mig, frågade och ifrågasatte mer. Just nu är det jag som frågar.
Jag vill ha mer feedback på mina epikriser än att de är bra och att jag är duktig.

Jag vill utvecklas, jag vill lära mig mer.

Trauma

Jag fick vara med i traumarummet i helgen. (som ssk)

Jag lägger märke till annat än jag gjorde innan. Pat med skalltrauma som hittats medvetslös(stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering) kommer in med ambulans. Hon luktar alkohol och ambulanspersonalen har inte satt halskrage.
Mitt i abcde stoppas arbetet upp för ortopeden vill gipsa foten. han står där med foten i handen och väntar på att gipset skall plockas fram. Sekreteraren har svårt att få kontakt för klartecken om ABC är avklarat.

Det är mycket som inte går 100% enligt ATLS-konceptet. Jag ser att en av traumahandledarna för läkarstudenter står lite vid sidan om och avvaktar, det är inte han som är traumaledare men till slut bryter han in. ABCDE skall gås igenom innan man börjar med gipsning etc.

Traumaledaren var inte supererfaren, och det är många kockar på traumarummet. Därför blir det än viktigare att man går efter det utarbetade schemat.
Självklart skall instruktören avvakta lite. så länge pat är stabil, kan man tillåta lite misstag. Men det är ju viktigt med feedback efteråt.

Jag vet att när det blir min tur kommer jag också tabba mig, det gör man i början. Det är så mycket lättare att stå bredvid och observera.

Jag tror jag dör

Idag skulle bli en rensningsdag, Jag och barnen städade fint, samlade ihop för att gå till grovsoprummet. Papper och glas.

Det var dessutom en sak jag hade sparat på alltför länge. På vår balkong som vi bara använder på sommaren. stod en hink med resterna av halloweenpumpan från i höstas. Hinken var ett enda fruset isblock och har varit det ett tag. Men jag tänkte att nu inför vårplanteringen skulle jag äntligen bli av med innehållet.

Vi gick ner på gården, och jag stjälpte ut isblocket under en stor buske. Naturligt innehåll tillbaka till naturen. Hinken ställde jag under vår trappa så länge, vi skulle ut på promenad, och jag tänkte ta upp den och göra rent den efteråt.

Väl borta i soprummet känner jag att mina fingrar luktar riktigt skumt, nästan som spya. Ewww.

Vi går förbi en butik, och jag lånar toan för att tvätta mig. En lång mysig promenad senare är vi hemma. När vi öppnar porten till vår trappuppgång slår en fruktansvärd stank emot mig. HINKEN. En liten rest av det frysta innehållet hade tinat, och det stank verkligen. Jag fick grabba tag i hinken och springa iväg till soprummet. Fick en hel del ulkreflexer på vägen. Att något kan lukta så fasansfullt.

Dörren till trappuppgången var jag tvungen att ställa upp.

Då slog det mig, busken! Det är fortfarande fryskallt, men tänk när det börjar töa. Det kommer frigöras en lukt från helvetet.

Jag tror jag dör...

Läkemedel och recept.

Jag läser farmakologivecka just nu. Lite lagom.
Det känns nästan som lov. Jag skippar lite föreläsningar och känner mig halvt depraverad.

Vi har övat på att skriva recept. Vi hade en farmakolog helt vikt för oss under en em.

Det svåraste var nog Klexane förfyllda sprutor. Men det gick det med till slut.

Jag firar att Dr Wannabees 5½ år har>30000 besökare. Trevligt!